Som barn flydde han kriget på Balkan. Idag är Ivan Leopold Mostarac lärare i Uddevalla – och aktuell med både debutroman och ett djupt personligt musikalbum.

När Ivan Leopold Mostarac talar om sitt skapande återkommer han till samma sak: ärlighet. Det handlar inte om att imponera, utan om att förstå – sig själv och världen omkring honom.

Han föddes i Banja Luka i dåvarande Jugoslavien, men barndomen fick ett abrupt avbrott. Vid fem års ålder tvingades han och hans familj lämna sitt hem när kriget bröt ut. Resan gick till Sverige, och ett helt nytt liv.

– Den erfarenheten lämnar spår, säger han. Man lär sig tidigt vad som verkligen betyder något.

Musiken blev ett språk

Redan som nioåring började han spela gitarr. Det som först var ett intresse växte snabbt till något mer – ett sätt att uttrycka sådant som annars är svårt att sätta ord på.

Idag skriver han egen musik och tonsätter ofta sina texter. För honom är musiken och litteraturen tätt sammanflätade.

– Ibland börjar allt med en känsla som blir en melodi. Ibland är det en text som behöver ett ljud.

Lärare med ett annat perspektiv

Till vardags arbetar han som legitimerad lärare i Uddevalla. Där möter han unga människor i olika livssituationer – något han själv känner igen sig i.

– Jag vet hur det är att börja om. Det gör att jag kanske ser saker lite annorlunda.

Hans undervisning präglas av relationer och förståelse snarare än enbart prestation.

Debutromanen Metanoia

Efter flera år av skrivande är han nu aktuell med sin debutroman Metanoia. Titeln syftar på en inre förändring – något som också genomsyrar berättelsen.

Boken kretsar kring violinisten Jack Livaja, som försöker hitta tillbaka till sitt skapande efter en period av tystnad. Men processen störs av en mystisk man , en figur som gradvis bryter ner hans självförtroende.

Romanen rör sig mellan det yttre och det inre dramat, där frågan om vad som är verkligt och vad som är psykologiskt blir allt mer suddig.

Ett album från livets skuggsidor

Parallellt arbetar Ivan med albumet Soli Deo Gloria. Trots titelns religiösa klang är det ingen traditionell lovsång – snarare tvärtom.

Här utforskar han teman som ångest, förlust och längtan. Uddevalla fungerar som en konkret bakgrund, där minnen och platser får liv i musiken.

Låten Skogslyckan sticker ut som en central punkt i albumet – en personlig återblick på platsen där mycket en gång tog sin början.

Går sin egen väg

I en samtid där mycket kultur formas efter trender och snabba flöden väljer Ivan Leopold Mostarac en annan riktning. Hans arbete tar tid, och det får göra det.

– Jag tror att det märks när något är på riktigt, säger han.

Och kanske är det just det som är kärnan i hans skapande: en konsekvent strävan efter det som känns sant, oavsett form.

Text- Foto : Abdullha alsalem och Hassanin Al Saeed